Krasnojarsk (Krasnoyarsk)
Staden grundades i juli 1628 som en ostrog vid ryska gränsen österut. Kosacken Andrej Dubenskoj anlände tillsammans med en militärstyrka där floderna Katja och Jenisej flyter samman, och anlade där befästningsverk avsedda att skydda östra gränsen från attacker ifrån ursprungsbefolkning som bodde längs Jenisej och dess bifloder.
Fortet döptes till Krasnyj Jar (ryska: Кра́сный Яр) efter det lokala turkiska namnet på platsen, Kyzyl Yar, med betydelsen "Röd malm". Namnet Krasnojarsk gavs sedermera när byn fick stadsstatus.
Staden började växa ordentligt när Moskvas postväg (dagens M53) byggdes 1735 till 1741, vilket kopplade samman närbelägna Atjinsk och Kansk med Krasnojarsk och resten av Ryssland. Tillväxten fortsatte i och med upptäckten av guld i området och när järnvägen byggdes 1895.
År 1749 upptäcktes en meteoritmassa på omkring 700 kilogram 233 kilometer söder om staden. Krasnojarsk-meteoriten var den första pallasiten som någonsin studerades.
Under 1800-talet blev Krasnojarsk centrum för de sibiriska kosackerna. År 1822 fick platsen stadsstatus och hade blivit huvudstad i Jenisejs militärdistrikt. Vid slutet av 1800-talet hade Krasnojarsk flera manufakturer och järnvägsfabriker. Under Tsarryssland fördes också många politiska dissidenter till staden i exil. Det första tåget på Transsibiriska järnvägen kom till staden 1896, och 1899 blev järnvägsbron över Jenisej färdig.
Efter första världskriget fanns på en höjdplatå några kilometer utanför Krasnojarsk ett krigsfångeläger med 13.000 tyska och österrikiska soldater. Elsa Brändström, som företrädde Svenska Röda Korset, anlände till staden i juli 1919 och stannade till försommaren 1920. Hon upprättade ett kontor med varumagasin i staden. Sibirien öster om Omsk behärskades av de vita under Aleksandr Koltjak fram till december 1919, då han retirerade österut till Irkutsk och bolsjevikerna intog staden. Röda Korsets verksamhet kunde fortsätta, men varulagret flyttades från staden till krigsfångelägret. Under vintern härjade en fläcktyfusepidemi, som Elsa Brändström själv drabbades av. När hon febrig oroade sig för att läggas i massgrav, lät en läkare snickra en likkista, vilket lugnade henne och hon började tillfriskna. Hemresan i juni–juli 1919 gick över Omsk, Moskva, Petersburg, Narva, Stettin och Sassnitz till Stockholm.
Efter den ryska revolutionen, under femårsplanerna, byggdes många stora fabriker i staden, exempelvis ett rederi, en pappersfabrik, ett vattenkraftverk (idag Rysslands femte största) och en stor hamn. År 1934 grundades Krasnojarsk kraj. Krasnojarsk blev krajets administrativa centrum.
Under stalinismen var Krasnojarsk ett centrum för gulagsystemet. Det viktigaste arbetslägret var Kraslag som var i bruk mellan 1938 och 1960, med två enheter i Kansk och Resjoty. I staden själv var Jenisejlag aktivt under andra världskriget (1940-1941).
Under andra världskriget flyttades många fabriker från Ukraina och västra Ryssland till Krasnojarsk och närliggande städer, vilket stimulerade stadens industriella tillväxt. Efter kriget byggdes många ytterligare fabriker i staden, exempelvis ett aluminium- och ett metallurgibruk.
Karta - Krasnojarsk (Krasnoyarsk)
Karta
Land - Ryssland
Valuta / Language
ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
---|---|---|---|
RUB | Rysk rubel (Russian ruble) | ₽ | 2 |
ISO | Language |
---|---|
KV | Komi (Komi language) |
TT | Tatariska (Tatar language) |
CE | Tjetjenska (Chechen language) |
CV | Tjuvasjiska (Chuvash language) |